En frågestund öppnas upp!

2014-09-29 @ 21:49:39 | Permalink | Allmänt | Kommentarer (9) | Trackbacks ()
Det var längesedan jag tog upp ämnet som egentligen rör mig som allra mest. Ämnet som jag så många gånger nämnt innan men som jag har backat tillbaka från, i syfte att lämna mer plats åt livet istället. Låta sjukdommen och de senaste två åren tillbaka vara mer som ett minne blott, och intala mig själv i att sikta mot horrisonten istället för i backspeglen. Men jag känner samtidigt att det kan vara en möjlighet för mig, att kunna ventilera känslor så som jag gjorde förr i bloggen, då ni alla skrev om hur inspirerande och kämpande jag verkade vara. Det gav mig kraft, och mod att försöka ta en paus från att ens nämna det som jag går igenom mer eller mindre varje vaken sekund.
 
Någonstans på vägen började jag se mig själv ur ett nytt perspektiv, ur ett perspektiv där jag var huvudpersonen i mitt eget liv, där jag var starksinnad och modig. Och på något sätt fick jag för mig att det inte var starkt att hela tiden älta om ens svaga sidor, om ens innersta och mörkaste tankar eller om ens farhågor. Jag ansåg att om jag nu är i en friskhetsproccess ska jag inte älta sjukdom, ett moget och vettigt resonemang. Men jag har glömt bort att ventilera, trots att jag ogillar att prata och älta om sjukdommen med omvärlden så har jag helt och hållet glömt bort att skriva ner känslorna, vreden, melankolin och det verkliga i livet. Jag har väl nämnt och skrivit om dåliga dagar, men jag har aldrig riktigt gått in på var det dåliga ligger och gror. 
 
Därför har jag nu bestämt mig för att skriva ner, mer om det verkliga. Om det som rör sig innanför mitt pannben. Och därför undrar jag nu, om ni har frågor kring detta. Kring mina hjärnspöken, hur jag hanterar saker och ting. Hur jag mår, och vad som får mina dagar att rulla även när allting känns mörkt. Och självklart andra frågor också! Kring allt mellan himmel och jord (smink, har jag fått en del frågor om), om fotografi, om självkänsla och pepp. Om livet och allt därtill. Därför startar jag en öppen frågestund, för att ni ska kunna få svar på frågor, bli peppade och inspirerade. Även jag. Får jag tillräckligt med frågor går det an, men har ni inte några frågor eller funderingar är det helt enkelt så det är. 
 
Fråga på! Ha det fint.

En fråga om fotoutskrivning

2014-09-29 @ 20:39:02 | Permalink | Allmänt | Kommentarer (0) | Trackbacks ()
Hej, gillar din blogg jätte mycket. Har fått för mig att du har en fotoutskrivare, stämmer det? Vad har du för någon? Tycker du att den är bra? Ungefär vad kostade den? 
Tacksam för svar! :) 
Kram
Dessa bilderna är bland annat från när jag skrivit ut mina foton på min fotoskrivare som jag gladeligen tog emot i julklapp för ca två år sedan om jag inte minns helt fel. Jag är supernöjd med den och hade jag haft ett objektiv och fotoinspirationen hade jag använt den mer. Det är fint att kunna skriva ut sina minnen, hänga dem på väggen,  göra en minnesbok eller ge bort några fotografier till vänner, nära och kära. 
 
Min fotoutskrivare är en Canon Pixma iP4950 om jag inte minns helt fel. Här är åtminstånde en länk till den (vad jag tror, min ser ut och fungerar på detta vis i vare fall).
 
 
Jag är supernöjd, med kvalite och hur den fungerar. Enkel lätt och händig, tips tips!

En sak i taget, allt har sin plats

2014-09-25 @ 20:13:00 | Permalink | Allmänt | Kommentarer (2) | Trackbacks ()

En dag som stressande flygit förbi och nu inväntas en fullständigt upptagen sista september-helg utav fredagspraktik, lördagspraktik, och söndagsångest. Hela jag går på högvarv, och allting går lite fortare än vad jag egentligen skulle vilja, allting är lite svårare än vad jag egentligen trodde. Allting är för att sinnet dippar och dalar med små mellanrum, jag antar att livet inte är dumt egentligen - det är bara sinnet och humöret som får allting att bli en snedriven och oduglig verklighetsuppfattning. 
 
Jag längtar efter ett objektiv, det är någonting jag skulle behöva för att lugna mitt stressade hjärta, lite lugnande fotograferings/redigerings terapi. Det var alldeles för längesedan jag gjorde det. Alldeles för länge sedan. 
 

Luddig inledning men definitivt slut

2014-09-23 @ 21:59:09 | Permalink | Allmänt | Kommentarer (0) | Trackbacks ()
Morgonsolen som sakta stiger upp efter en bäckmörk första halvtimma sen ögonen slöts upp av ett tjutande skolalarm på mobilen. Havregrynsgröt, i form av råg blandat med fibergryn och en skvätt av havremjölk ovanpå innan det pudras underbart doftande kanel och kardemumma kryddor. En macka och ett glas vatten, och om jag hinner en kopp te från märket Garant. Öppnar dörren, sticker ut armen och känner på höstkylan. Bevittnar frosten som glittrar och när kylan möter mina andetag bildas rökmoln som tonas bort.  
 
Börjar lägga tankarna på vinterjacka, sparpengar till halsdukar, vantar, mössor och stickade tröjor. Varvar med tankarna om studierna som redan kickats igång, och proven som sakta trillar in på schemat samt läxorna som succesivt antecknas i min kalender eller i notis-lappar på mobilen. 
 
Jag vill skriva mer här, jag vill berätta mycket mer än vad jag gör och jag vill fotografera, redigera, visa, vara stolt. Jag vill väldigt mycket men många ting faller i min väg. Övningskörning och körkortsstudering, sista gymnasieårets stressande och fritiden som blir allt mindre och mindre. 
 
Men jag lovar att från och med nu ska jag börja dokumentera mer, skriva mer, visa mer. Och när jag fått tid till att köpa ett nytt objektiv till min kamera ska jag definitivt fotografera mer, åh som jag längtar efter det. Jag ska ta tag i skrivandet och uppdatering mer, för jag vet att jag älskar det. Att ventilera, skriva och dokumentera. 
 
Vi hörs (förhoppningsvis oftare numera) ♥

soliga höstdagar

2014-09-22 @ 19:55:59 | Permalink | Allmänt | Kommentarer (0) | Trackbacks ()
Iförgår var det höst i luften, i andetagen, på marken och över allt annat runt omkring. Efter en fredag som bestod av jobb (praktik), stress, tågtur till helsingborg för att äta gott och övernatta var jag mer eller mindre utpumpad under lördagsförmiddagen. Sov hela vägen hem i en skumpande husbild i sängen längst bak med han jag tycker om och när jag vaknade var det fortfarande ett tjockt lager med dimma som täckte allting utanför. Framåt eftermiddagen tog jag och mitt trötta sinne mig ut för friskluft när höstsolen börjat spricka igenom. För att få ut en del instängda tankar, andas och finna lite ro.
Såhär fint var marken jag gick på, och allting kändes en aning lättare då sensommarsolen värmde ryggen lite extra. Prasligt och krispigt under skorna av att vandra på torra höstlöv som fallit ner från träden, och med fredagspodden i lurarna (så bra det bara kan bli).
Ser ni hur fantastiskt det ser ut att vara? Jag måste nog säga att hösten och vintern har en speciel plats i mitt hjärta, och detta vädret som lördagen bjöd på måste nog vara ett av mina favoritväder. Ett väder som gör att allting blir en aning lättare att gå igenom, alla tankar som annars trycker blir nättare. 
 
En långpromenad senare vankades det matlagning med världens finaste mamma, och det blev en världsgod kyckling, kantarell och paprikasås till pennepasta som satt fint i magen. På kvällen beställde jag min studentmössa och hela kroppen pirrar av bara tanken på det.

Trötta dagar

2014-09-20 @ 07:39:04 | Permalink | Allmänt | Kommentarer (0) | Trackbacks ()
Soliga onsdagar i all ära, men huvudet faller tyngre på eftermiddagen efter en natt utan sömn och en dag fylld av studerande i skolan. Spenderade resterande av dagen framför daton (min nya, älskade Macbook Air). Lät musik lugna en kropp som var trött, ängslig och nere. Låtar som Gina Dirawi's nya "love"som jag älskade redan från första gången den spelades i mitt rum. Efter en stund av nedtaggande drog jag på mig för att gå ut och rensa huvudet på tyngd. Märkte hur mörkt det blivit, då det förut var ljust och somrigt klockan åtta om kvällen. Nu var det nästintill bäckmörkt och gatulamporna hjälpte mig att hitta vägen hem. Men mörkret som kommer tidigare ger mig ro, det har det alltid gjort. På något sätt känner jag mig så blottad i ljuset, i mörkret kan man gå i sin egna värld mer, känslan är inte densamma som i ljuset. Dessvärre kommer jag sakna att gå på morgonprommenad i korta träningsshorts och linne klockan halv tio på morgonen utan att känna den minsta kyla i kroppen, snarare bli en gnutta svettig av den redan stekande sommarvärmen. Men nu är den tiden förbi, och jag ser fram emot en mer skymmande höst som sedan går mot vinter. Det behöver jag nu.
 Såhär såg jag ut i torsdags inne på sparbanken Skånes toalett (min praktikplats). Här på bilden hade nästan halva dagen passerat, men att jobba till halv sju slet på kroppen må jag säga, och förkylningen som hade hållit mig uppe under natten innan underlättade inte min situation över huvud taget. Men dagen gick (långsamt) mot sitt slut och jag försökte uppmuntra mig själv genom tanken om att fredagen skulle spenderas med en favorit, på hotell, bara vi två. 

vår kärlek har hållit i sig tills löven ett år senare faller igen.

2014-09-16 @ 20:02:00 | Permalink | Allmänt | Kommentarer (0) | Trackbacks ()

Jag vaknar på morgonen, och ljuset är inte längre lika starkt sommarsolen man under de senaste månaderna blivit van vid. Istället för skinande sol möts man av en himmel mörkare än vanligt, täckt med tunna bomullsmoln, och för var dag blir ljusstyrkan på tillvaron lägre. Utanför den stora glasdörren i köket ligger ett tunt lager med dagg som samlat sig på trädgårdsmöblerna under den aningen kyliga nattens gång. Buskarna bortom sten-plattorna glittrar ivrigt när den svaga soluppgångens strålar mjukt och träffar bladen.

Utanför dörren finns en eld av färger från löven som suttit på de förr gröna och livfulla på träden, men som nu dött ut och sakta svävat mot marken.  Morgonluften är fuktig nästan varje morgon vilar det en svag dimma ovan fotbollsplanerna, som bidrar till den stillsamma idyllen.

Min kropp pirrar av längtan, förväntan och lyckorus, för hösten är här.


och våran kärlek har hållit i sig tills löven ett år senare faller igen. 

Födelsedagshelg

2014-09-14 @ 16:02:14 | Permalink | Allmänt | Kommentarer (0) | Trackbacks ()
Artonårsfirandet är över och helgen spenderades med världsfina människor. Jag väcktes av sång från mamma som stampade in i rummet tidagare än jag trott med presenter i famnen. Och efter presentöppning, kramar och skratt av glädje for jag sedan iväg till jobbet iklädd min nya världsmysiga väst. Vandrade till bussen i den ruggiga septemberdimman med ett leende på läpparna, idag var det min dag. Fick tonvis av grattis från arbetskollegorna och tog mig friheten att köpa sushi till lunch för att lyxa till tillvaron en aning mer. 

Helgen har varit en aning för lång för att summera i ett inlägg utan att det blir alldeles för långt. Några stödord får sammanfatta denna gången för enkelhetens skull:
 
♥ Presenter från familjen i form av sparpengar, Mackbook Air, kläder och Anastaisia's conture kit

♥ Pojkvänspresenter i form av en röd utslagen ros, ett brev och ett silverarmband jag aldrig vill ta av

♥ Hårda kramar, rikligt med kyssar och kärlek så det sprakade om det

♥ Oxkött i rödvinssås och hasselbackspotatis toppat med smörstekt sparris till kvällsmat 

♥ Festligheter, en grogg för mycket

♥ Morgontrötta kärleksförklaringar

♥ Dagen-efter-häng 

♥ Släktkalas

♥ Långpromenad på kvällen tillsammans med en världsfin vän

♥ Ta-det-lugnt kväll med honom


Och idag, frukost på sängen till mig av världens finaste människa. 
 
 
 
Detta kallar jag en helg som heter duga, nu ska jag återhämta mig genom att träna, spendera kvällen med mig själv och leva på allt fint som hänt de senaste dagarna. 
 
 
 
 
 

Tolfte september nittonhundranitiosex

2014-09-12 @ 09:02:00 | Permalink | Allmänt | Kommentarer (1) | Trackbacks ()
För 18 år sedan kom jag till världen och fick ta mina första andetag här på jorden. Efter arton år vid liv har jag gråtit många tårar, fått hjärtat krossat, förlorat vänskap, begått misstag och nästan inte velat vara vid liv över huvud taget. Men jag har även fått vänner för livet, skrattat så att magen värkt dagen efter, hittat kärlek och kämpat mig igenom de allra mörkaste stunder. En tidigare födelsedag i mina år, med rosa prinsesstårta och förväntansfulla miner.
Som några vet och några inte så firar jag inte min födelsedag på tumanhand, jag delar den med min tvillingbror Kevin. Här är från några jular sedan iklädda i luciadräkter för att fira julen.
En underbart fin höstbild, glada miner, en Cassandra i basker och en Kevin i clownhatt. Overoller och krocket klubbor redo.
En gång i tiden hade jag så tjockt hår som på bilden ovan, lockigt tjockt och helt fantastiskt fint. Men med åren blev det tunnare, slitet av de korkade tonårsåren då plattången var ens allra bästa vän, då tupperingen var viktigare än någonting annat och att ens vanliga frisyr aldrig var tillräckligt. Löshår och hårspray gjorde det förstört. Och efter att ha blivit sjuk i anorexi blev det tunnare än någonsin. Men nu använder jag nästan aldrig värmeprodukter som tur är! Man lär av misstag!
Busiga och sugna på bullar må jag tro? Här sitter vi på diskbänken, har mjölkrig och mår alldeles perfekt.
Som sagt var håret inte lite tjockt.
Halloween, eller påskakärringar? jag kan inte tyda med tanke på fjädern i kevins mössa, de rosa påskakärringskinderna men sedan kommer hans skelett dräkt ivägen, och min häxdräkt likaså.
Här har vi Cassandra i randiga hängslor, kevin i nästan vitt hår och en pappa som ingen annan. Älskar honom, och mamma något otroligt.

En sista bild blir på oss med våran kära mormor som inte längre finns. Men som alltid haft och fortfarande har en oändligt stor plats i våra hjärtan. 
 
Nu är det min dag, hurra!

September

2014-09-09 @ 13:50:00 | Permalink | Allmänt | Kommentarer (0) | Trackbacks ()
 
September har nu varat i tio dagar och hösten har börjat visa sina sanna färger. Jag har hunnit:
 
✿ Ta (kanske den sista) uteserveringsfikan tillsammans med min kära mor
✿ Vandrat i höstsol med podcast i öronen
✿ Firat med "pre-födelsedagsmiddag" med fina vänner på chicco i Hässleholm
✿ Svimmat för första gången i hela mitt liv
✿ Ätit mängder med nötter täckta i mörk choklad (himmelskt)
✿ Unnat mig nya fina underkläder
✿ Övningskört med lyckat resultat
✿ Längtat efter den 12 september då jag bli arton år gammmal (snart är dagen här!)
✿ Blivit utskriven från Öppenvården och låtit en tung sten falla ner från mina axlar, pustat ut